Det ber om något mycket enklare:
Tillåtelse,
Lite tid,
Och lite uppmärksamhet.
En trygg plats där du får skapa, inte för att bli bedömd, utan för glädjens skull. Där du inte behöver vara perfekt.
Där du bara får vara.
Ibland händer saker som stänger hjärtat, lär oss att tvivla och får oss att ständigt vara på vår vakt.
Då känns det som om lättheten är borta för alltid.
Men den försvinner aldrig.
Den väntar tålmodigt inom dig.
Precis där ditt inre barn fortfarande finns.
Varje gång du målar, skriver, dansar, sjunger eller skapar något med dina händer utan att tänka på resultatet, sträcker du ut handen till det barnet.
Och det visar dig världen igen.
Inte en ny värld.
Utan den värld du en gång slutade lägga märke till.
Kanske handlar kreativitet egentligen inte om att skapa tavlor, texter eller musik.
Kanske är kreativitet konsten att börja känna livet igen.